Becca's Blogg

Igår var det sista kvällen Asian Corner hade öppet, nästa år öppnar dom igen, i April.
Det var sista dagen för min vän Zoe, snart åker han tillbaka till kina och sedan vidare för att bosätta sig i Australien där han har fått Visum.
Kvällen i ära hade dom en middag, där alla samlades och åt och umgicks och sa förväl till varandra.

Och vart var jag?!?!?!?!
Jo, hemma!!!
Kul!
Besviken? Ledsen? Ensam?!
Nej, inte jag inte... eller?!?!

Liksom, tillägnades det en enda tanke åt mig? Det kan man ju undra, senast jag hjälpte till där var ju faktiskt i söndags. Men inte var det någon som sa;

-Rebecca, på tisdag är det ju sista dagen på Asian Corner, du har ju trots allt jobbat här och lärt känna oss i ca ett halvår, ha du lust att komma efter stängning, vi ska nämligen ha middag då?

Nejdå, det var absolut ingen som frågade. Varför? Är det för att dom inte tänkte på mig? (eftersom jag är en såndär utomordentlig tråkig, tyst, äcklig och ful person ingen vill eller kan komma ihåg)  Va,va, va?

Dessutom så tycker jag det är otroligt tråkigt och ledsamt, för vem vet när jag får träffa de där personerna igen? Kommer jag någonsin få träffa dom igen??
Zoe och jag blev ju hur bra kompisar som helst, på en gång. Han är en störtskön person med stor personlighet och stort hjärta. Jag kan nog nästan säga att han är en utav mina bästa kompisar..
Även om vi skämtar om en massa konstiga och knäppa saker, ungefär som, REBECCA du är så jävla tjock, jag säger det här för att jag är din vän och vill att du ska komma till insikt att du behöver BANTA! Så vet jag ändå att han finns där och bryr sig om mig.
Men nu när han flyttar till Australien, så vet jag inte när eller om jag får möjlighet att träffa honom igen. Och det känns tungt.
Jag kan nog även säga att han är min enda vän här på Cypern, han är bäst helt enkelt!

Så att jag är ledsen och besviken är nog egentligen inte att jag inte fick äta middag med dom, utan för att jag kommer att sakna dom helt enkelt. Vem vet hur framtiden ser ut?