Hej bloggen!
Har kommer jag med en liten uppdatering..
I fredags kom vi till min hemstad med bussen som tog ca 8 timmar, nar vi klev ur bussen sa fick vi varsta chocken, fy satan vad kallt det var -27 tror jag det var...
Sen i lordags kom syrran och hennes kille hit for min J hade lagat mat, som vi saklart alla alskar!
Idag var vi bara ute och "lekte" i snon. haha, kallt men kul.
Har ocksa skrivit klart mitt klagobrev till Czech Airlines, fatta fortfarande inte vad dom vill mig?
Ska in till stan en svang imorron, sa maste kuta in till bibblan och kopiera nagra saker sa jag kan skicka brevet.
Sen forhoppningsvis ska jag ocksa traffa en utav mina basta vanner, Linn. :)
Skulle ocksa vilja hinna med att traffa Sara, men far se om vi hinner imorron eller sa far det bli pa tisdag? :)
Har sagt (skrivit) det forut, men dom ar verkligen dom basta personerna som finns. Vad som an hander, hur langt avstandet i mellan oss ar, om vi knappt prata pa flera mander och ses nagra ganger under en manads tid varje ar, sa vet jag anda vart jag har dom. Och dom vet vart dom har mig...
Till skillnad fran andra.
Hellre tva riktigt bra vanner livet ut, an flera ytliga vanner som inte vet vad riktig vanskap ar.
Utan allt handlar om den ena, men inte om den andra. Att festa och knulla ar det viktigast har i livet.
Om man kan rakna "vannerna" pa en hand, da existera man inte.
Jag lider med dom har manniskorna och hoppas och ber att nagon gang i livet vaknar dom upp ur dimman och inser hur javla fel dom har haft.
Men tyvarr lar det bli alldeles for sent.
Dom kommer att inse nar dom ar 40+ sitter dar helt ensamma utan familj och raggar pa 20 ariga killar som bara tycker dom ar patetiska..
haha. finnt inlagg detta blev, men aja va fan jag kanner typ alltid sa da jag kommer hem, da sa mycket har hant forut. Kanske sagt det tidigare, men anledningen att jag akte till Cypern fran forsta borjan var att jag var sa himla less pa dom, och jag visste, dom jag inte skulle "forlora" var mina riktiga vanner.:)
Godnatt!
